yrkeskvinnan

Ja, det har faktiskt börjat nu. Nu igen, kanske man ska säga.
Sen en månad tillbaka går jag upp strax före 6 varje morgon för att kunna sjunga Laudes. Tillsammans med min man ska tilläggas. Det tar en kvart ungefär. Sen går en av oss ut med Sigge medan den andra gör iordning frukost. Sen jagas det upp barn som sen utfodras och som sen får hjälpa till att röja upp i köket, för sen slängas ut strax före halvåtta.
Det här betyder alltså att när ungarna väl är på väg, då har vi varit uppe i över en och en halv timme och nu kan ge oss i väg i nån slags sansad tid och lugn. Det är inte dumt alls. Sen att Laudes låter rätt raspigt klockan 6 på morgonen och att maken härom morgonen fick nån profets insikt till INSEKT...det är ju bara uppiggande.