yrkeskvinnan

Midsommar - bah! Humbug!

Jag är ingen stor midsommarvän. Jag tycker det är oklart vad man firar. Nubbe kan man väl peta i sig ibland ändå, sill äter jag gärna och ofta, och att skutta likt små amfibier runt en flaggstång med blad på - nä tack. Grinigt? Jajamensan. Jag bejakar min inre grinige gubbe.

Och dessutom regnar det ALLTID på midsommar. ALLTID!!!

Likaså igår. Plus att när vi väl kom ner till centrum för att fixa några småsaker var det verkligen så där tvärstängt som det borde vara. Trots att det - enligt maken - stått i lokalblaskan att det skulle vara öppet lite grann i alla fall. Men icke. Ganska sympatiskt egentligen.

Så vad gjorde vi? Storstädade köket. Åt pliktskyldigt sill till middag. Samt jordgubbar. Sen låg jag mest i soffan till mycket sent på natten och såg väl nästan två långfilmer och ett avsnitt av The Closer.

Idag på morgonen har vi varit tvugna att uppfostra en hel del. Dels höll jag ett ampert anförande gällande barnens synpunkter på att maken och jag äter choklad när de har gått och lagt sig. Och - Humlan fick sig en skrapa över att att hon inför sina bröder meddelat att han "hatar" sina föräldrar för att vi inte väckt henne till morgon-tv:n. INTE ok. Just h-ordet är strängt förbjudet. Särskilt inför småsyskon, som ju tenderar att ta åt sig av det de äldre säger och gör. Humlan deppade. Hon har inte sagt förlåt än.

Det är ansträngade att både städa och uppfostra. Tänk att så mycket av livet ska gå ut på det.