yrkeskvinnan

Jag morrade och väsnades och suckade och stånkade en hel massa idag. Varför? Därför att den onda revisorsassistenten som försöker visa framfötterna kom med sin ANDRA lista med kompletteringar som bara måste gås igenom...och alltså har jag dänkt i TRÅÅÅKIGA verifikationspärmar hela eftermiddagen och kopierat på världens lååångsammaste kopiator som dessutom blir kokhet på två minuter... Gaaah! Därav en massa melodramatiska utbrott i tid och otid.
Det kan inte vara att visa framfötterna att vara så där snål-fis-anal och bara gå igång på att tro att man måste kolla bara några verifikat till...bara några. Det är ju sjukligt.

Eller nja. Nu ska jag inte vara sån. Bokföring är ju som det är, liksom. Jag bara önskar jag slapp.

Igår var det ju helt sjukt varmt. Fast härligt också. Det var så varmt att jag, fru livrem, hängslen, två paket näsdukar och flytväst, INTE tog vare sig jacka, kofta eller sjal.  Jag RÄKNADE kallt med att inte frysa på hela dagen. Och tänk - det gjorde jag inte heller.

Jag hade hunden med på jobbet igår. Det gick sådär...nä, nu är jag hårt mot hunden, det gick alldeles utmärkt. Han hälsade på allt och alla på expeditionen, men när han upptäckte en till dam som satt lite gömd bakom sitt skrivbord blev han orolig och började skälla. PINSAMT! Knas-vovven blev omgående förvisad till mitt skrivbord igen. Till filten UNDER mitt skrivbord. Där låg han sen. Tjudrad.

Dessutom gjorde fick jag groteska mängder motion igår. Jag gick från södra station till kungsan och tillbaka samma väg, allt för att trötta ut hundskrället. "Oh, but that's a long walk for a little dog", sa en kollega på jobbet. Hon är amerikanske och väldigt tjusig. Äsch, tänkte jag. Jag är så råbarkad. Min hund är en tuff hund.

I gamla stan blev jag antastad av en turist med kamera som mycket artigt frågade om han fick fota min hund eftersom den var så söt.
Han fick. Han lovade att maila bilden. Vi får väl se.

Kanske var det för att jag hade Siggelito med mig som jag vågade skippa jacka, sjal, kofta. Jag hade ju en varm tax att krama om det hade börjat snöa...



Hur söt får man vara?





Nobel. Mycket mycket nobel. Inte så nobel när han försvarar oss mot humlor, löv och koltrastar. Eller när han rullar sig i gräset. Då är han bara mysehunden.