Yrkeskvinnans fredag

Jag är helt APANS slut i mössan och det beroende på att jag haft intensiva lektioner i projektledning med teori (intressant och spännande) samt en massa jättejobbiga gruppövningar... Jag är bara glad och tacksam att jag inte just nu sitter och är fullkomligt misantropisk (för jag höll på att bli det en stund när jag tyckte att alla människor bara vara jättejobbiga och jättesvåra...
SUCK.
Men sen insåg jag - åter igen - det har ju med mig att göra. IGEN. Jobba jobba med sitt lilla jag, och SE, det blev mycket bättre.
IGEN.

Fast jag var tvungen att ta en egen liten time out vid lunch och parkera i ett mörkt hörn med min mycket lilla lunch och min bok. (Fäsen, nu är det inte ens hundra sidor kvar och jag har FORTFARANDE inte hittat nån ateistisk hjärntvätt, jag är så gott som lika religiös som när jag började läsa Guldkompassen...det kanske är långtidsverkande?)

Jag var tvungen att ta mig till jobbet också.

Pust.

Och det regnar.

Men - det är min lillaste lillasysters födelsedag och eftersom jag är så urusel när det gäller att komma ihåg att ringa på mina syskons födelsedagar: Grattis lillasyster! GRATTIS!
För 26 år sen fick jag följa med pappa till BB och titta på en alldeles egen lillasyster. Jag hade innan sagt lite avmätt till min bonusmor att "jag är inte så intresserad av småbarn", detta med 9-åringens hela förkrossande överlägsenhet... Jag hade väldigt fel. Jag älskade småbarn, särskilt då bebi-systern. Sen kånkade jag runt på henne så ofta jag kom åt, tills hon blev lite större och mer beskäftig och började säga saker som "tänk på det!!" (knappt tre äpplen hög) och jag lurade i henne att barn som inte somnade före klockan åtta förvandlades till ärtor. DÅ var hon kanske 3 (?) och jag 12 eller 13... Hon gick (självklart) inte på det...förrän klockan plötsligt var efter åtta och syster började stortjuta och gallskrek "JAG VILL INTE BLI EN ÄRTA!!!!" Det var väldigt komiskt och jag skämdes väldigt mycket.

Har den äran, syrran!

Nu ska jag hem och inte alls kröka mig fredags-redlös utan bara ta ett glas vitt viiiiiin och kollapsa i ett soffhörn.

Kommentarer
Postat av: Rosengeranium (Parkettodlaren)

Ärtor... heh, det var ju kreativt! Önskar jag hade någon sån historia att skämmas för. :)

2008-10-31 @ 16:58:33
URL: http://parkettodlaren.blogspot.com/
Postat av: Mona

När jag var liten önskade jag mig nästan ihjäl efter en lillasyster. Jag försökte övertala mina föräldrar att adoptera en liten negerunge från afrika eftersom jag tyckte att just små negerungar var/är det finaste som finns. Jag fick ingen lillasyster, jag fick inte ens ett husdjur. Blä, vad jag inte tyckt eom att vara yngst. jag måste nästan skaffa fler barn abra för att SAmuel inte ska behöva vara yngst;)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0