Yrkeskvinnan grunnar på
Grunnar? OK, funderar då.
Jag har en drös saker jag vill tycka till om. Men jag försöker ju lära mig hur man ska blogga bra och "effektivt", så jag försöker hålla mig lite kort.
HIGHSCHOOL MUSICAL
Kanske inte min favorit men mina döttrar älskar den och som den pryda typ jag är uppskattar jag att det är ett sånt totalt minimum av snusk och våld. (Vadå minimum, det är ju ingenting.)
Nu går den ju på Göta Lejon tror jag att det är. Jag satt på bussen igår och såg en sån däringa reklam för Highschool musical och att "kevin Borg ÄR Troy" och allt vad det var. Reklamaffischen bestod av en bild på Troy och Gabriella, ja, alltså Kevin Borg och Caroline Johansson Kuhmunen; typ den här:
Min inre feminist började morra. Jag vet, jag vet, det är Disney och unket och bla bla bla... men va f*n liksom. Gabriella tittar smäktande upp på Troy och Troy tittar smäktande ut mot världen. Världen är min, säger hans blick. Du är hela min värld säger hennes. Gaaaaah. Antingen får de väl för farao titta på varandra - vi är varandras hela värld (vilket i o f s är rätt läbbigt det också) eller så får väl båda titta ut mot hela världen och tänka att den är deras ostron eller vad det nu heter.
Jag har väl blivit lite paranoid i dessa Anna Anka-tider. Visserligen är jag ju konservativ och gammaldags i en drös med sammanhang men det finns gränser. Även för mig. Feminism handlar för mig om att inte förminska mig själv. Däremot är jag beroende av en annan människa väldigt mycket - min man - och en annan människa är väldigt beroende av mig. (Min man alltså.) Vi är beroende av varandra för att kunna hantera vårt gemensamma liv, våra barn, vårt hem. Men de sakerna är inte våra individuella projekt som vi liksom hanterar bredvid varandra med rättviseprotokollet i högsta hugg. Det är vårt, gemensamt och - faktiskt, även om det är ett lite uttjatat och tydligen jätte-osexigt ord - jämställt.
Så det så.
Och nu börjar nämnda man - som blir nojjig av feng shui och spikmattor och yogis och allt möjligt - att högt och ljudligt sjunga "Aquarius". Var är din konsekvens, karl?
Jag har en drös saker jag vill tycka till om. Men jag försöker ju lära mig hur man ska blogga bra och "effektivt", så jag försöker hålla mig lite kort.
HIGHSCHOOL MUSICAL
Kanske inte min favorit men mina döttrar älskar den och som den pryda typ jag är uppskattar jag att det är ett sånt totalt minimum av snusk och våld. (Vadå minimum, det är ju ingenting.)
Nu går den ju på Göta Lejon tror jag att det är. Jag satt på bussen igår och såg en sån däringa reklam för Highschool musical och att "kevin Borg ÄR Troy" och allt vad det var. Reklamaffischen bestod av en bild på Troy och Gabriella, ja, alltså Kevin Borg och Caroline Johansson Kuhmunen; typ den här:
Min inre feminist började morra. Jag vet, jag vet, det är Disney och unket och bla bla bla... men va f*n liksom. Gabriella tittar smäktande upp på Troy och Troy tittar smäktande ut mot världen. Världen är min, säger hans blick. Du är hela min värld säger hennes. Gaaaaah. Antingen får de väl för farao titta på varandra - vi är varandras hela värld (vilket i o f s är rätt läbbigt det också) eller så får väl båda titta ut mot hela världen och tänka att den är deras ostron eller vad det nu heter.
Jag har väl blivit lite paranoid i dessa Anna Anka-tider. Visserligen är jag ju konservativ och gammaldags i en drös med sammanhang men det finns gränser. Även för mig. Feminism handlar för mig om att inte förminska mig själv. Däremot är jag beroende av en annan människa väldigt mycket - min man - och en annan människa är väldigt beroende av mig. (Min man alltså.) Vi är beroende av varandra för att kunna hantera vårt gemensamma liv, våra barn, vårt hem. Men de sakerna är inte våra individuella projekt som vi liksom hanterar bredvid varandra med rättviseprotokollet i högsta hugg. Det är vårt, gemensamt och - faktiskt, även om det är ett lite uttjatat och tydligen jätte-osexigt ord - jämställt.
Så det så.
Och nu börjar nämnda man - som blir nojjig av feng shui och spikmattor och yogis och allt möjligt - att högt och ljudligt sjunga "Aquarius". Var är din konsekvens, karl?
Kommentarer
Postat av: underbaraclara
Fy vad bra. Ja så är det precis. Han äger världen. Han är hennes hela värld.
Så klockrent formulerat.
Och tusen tack för ditt fina mail. Blev jätteglad. Själv har jag varken tid eller ork att vara mitt vanliga kreativa jag. Då hjälpte det att läsa ditt mail.
Lycka till med ditt hektiska mammaliv och hälsan
kram
Trackback
