Yrkeskvinnan vill ha en diagnos

Jag släpade mig ut och in till vinterstockholm och snökaoset igår. Det borde jag antagligen inte ha gjort. Det gick vansinniga tidsrymder innan jag lyckades ta mig hem, våra bussar upp på berget gick inte.
Jag fick också panikhandla vinterstövlar till mina underekiperade döttrar som ju trots allt har rätt att slippa kalla fötter. Prisa Gud - de passade.
Sen kom jag då till sist hem, toktrött.
Petade i mig modesta mängder ärtsoppa och två ynka pannkakor. Tog ett långt varmt bad och försökte börja läsa ytterligare någon hip mangagement bok, men orkade inte riktigt. Masade mig upp ur badet och tittade på Glee med mina lära döttrar och maken. Och hunden. (Parantes: jag är inte helt impad av Glee. Jag överväger att ge upp. Det är nån slags krystad blandning av Scrubs (skruvade karaktärer å så), Bring it on och varannan fjompig high-school-film jag någonsin sett.)

Började känna mig lite ruggig igen.

Sen gick jag och la mig mig, i flanellpyjamas och grovhånglade med min värmedyna. Nästan bokstavligen. Jag hade den tryckt mot ansiktet i säkert tio minuter för att det värkte så förbannat i bihålorna. Sen fick jag nässkölja igen. Maken tyckte jag var varm (inte så konstigt efter värmedyne-snoggandet) och envisades med att ta tempen. I örat. Jag hade 38,3. FAN OCKSÅ.

Två alvedon och sen kunde jag faktiskt sova.

Idag har jag haft det HEMSKT.
Eller nja. Jag har legat i soffan med täcke och kudde och klappat på hunden. Och kännt hur det värker och moler i nyllet, och med jämna mellanrum hämtat en snöskovel för att skyffla unden drivorna med äckliga näsdukar. Eller ja, det är ju en "bild" förstås.

Så ligger jag där i goda ro och tittar på nån favoritserie på DVD. Då känner jag att min högra underarm känns...skum. Knottrig, liksom.
Till slut pausar jag filmen och kollar. Min arm är alldeles rödflammig. Likaså den andra. Jag går upp i badrummet och tar av mig pyjamasjackan - och hela ryggen är rödflammig och knottrig. Shit.

Jag hann faktiskt blir lite nervös. Jag har fått åka in akut för anafylaktisk chock och det är ju inte så skoj, men det här höll sig relativt lugnt så jag avvaktade. Tittade klart på mitt avsnitt Efter nån timme ringde jag sjukvårdsupplysningen. En sansad sköterska påpekade att mycket väl skulle kunna vara en allergisk reaktion på penicillinet som ju ändå inte funkat nåt vidare. Och att jag borde försöka få en tid på vårdcentralen och INTE avsluta pencillinkuren.

Jaha.
Nähä.

Jag har aldrig reagerat mot penicillin förrut men jag har å andra sidan aldrig rossel-slem-hostat i fyra veckor i sträck heller. 
Jag har en tid på vårdcentralen om en halvtimme. Jag har feber igen. Och huvudvärk.

Diagnos, någon? 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0