Yrkeskvinnan övar sitt tålamod?

Inte frisk än - så jäkla trist. Man får se upp så att man inte blir deprimerad eller börjar kröka av ren tristess....eller i ångestdämpande syfte. Trots min fasta föresats att hålla diet blev jag så urled på ALLT igår att jag både åt choklad och drack ett glas vit efter middagen. Usch så förtappat.... Det var mest för att kunna sova, vilket inte alls hjälpte, tyvärr. Jag tittade på Heroes och det är ju hemskt spännande, men jag deppade liksom på ändå.

Mina söner tittar på Tiinäjtj Mjutant Ninja Herå Törtles. *suck* Otroligt fånigt. Det är mycket som fånigt. Jag råkade slå på MTV idag och såg Michael Jacksons gamla video "Bad" - fy tusan så dumt. LUJLIGT. Otroligt töntigt. Sen såg jag Britney Spears senaste och jag visste liksom inte om jag skulle bli generad för att det var så mycket nätstrumpa, strip-stång, Britney-rumpa, gnäl-gnölig så kallad "sång".... och så snabba klipp som möjligt så att man inte ska hinna se att hennes mage faktiskt inte ser ut som för fem år sen efter som hon klämt ur sig två kids sen dess...eller vänta nu, är inte hon snittad? Kommer inte ihåg. Dåligt var det i alla fall. Det är lite uppiggande att inse att sånt där faktist ÄR riktigt dåligt, och att jag inte behöver sitta och intellektuellt tycka att det är principiellt dåligt men i smyg så tycker jag igenklien att det svänger rätt bra och jag vill nog dansa så där poppigt som Brittan eller Wacko-Jacko. Men nej. Dåligt och fånigt rakt av.

Jag ska sätta igång med pannkakor. Och inte får jag experimentera med rivna rotfrukter för då blir kidsen sura, de konservativa små pruttarna. *suck* Allt är svårt. Allt är jobbigt.
Imorogon är det massor med med möten...ja, två stycken. Ett på jobbet (bröd-och-smör-jobber) och ett med företaget (drömmen-om-att-bli-egen-and-make-a-differens-företaget). Tjoho. Om jag bara kunde sluta hosta tills dess.

Klockan är massor. Jag ska på kryssning imorgon. Med min man för att kunna romansa lite ifred. Det är hans födelsedagspresent till mig. För han är bäst i hela världen.

Det där med tålamodet var det, ja. Det handlar mest om att jag måste försöka ha tålamod med mig själv när jag hostar och är trött och har ont överallt. Så att jag inte börjar älta och morra och försöka alkoholisera mig alltför mycket i renodlad frustration över att jag inte är stjärnfrisk än. Obs, ingen felskrivning. Kärnfrisk har jag inte varit på år och dag. Jag vill vara frisk som en stjärna. 

TÅLAMOD.
Och framför allt inte börja mala på och skrupla loss kring huruvida jag är sjuk eller inte. Bara hosta klart, sticka en vanta och sov tills det känns bättre.
Fast jag kommer nog ta mig ett glas eller två däremellan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0