yrkeskvinnan

Jag börjar med att gnälla. Ända sen min födelsedag har jag haft ont. Först hade jag bara ont i ryggen och yrsel. Sen kom det onda i axeln. Mer och mer. Jag höll på att få fnatt. Det kändes som om den nerven längst ut i armbågen vad tjock som en daggmask - en ond ond daggmask och så ilade och domnade det ut i ring- och lillfingret. Gaaah!!
I måndags stod jag inte ut längre. Jag gick till doktorn. Där glömde jag att berätta om mina ryckningar i ögat och om min konstiga mage som inte känns som min, även om jag inte kräks eller så. Doktorn tittade strängt på mig efter att ha vänt och vridit på mig och så sa han; "ERGONOMI. ERGONOMI!!!"
Dvs, ett finare ord för "sitt ordentligt"... Och det är väl bara så att jag MÅSTE sitta ordentligt. Sluta att skriva på tangent bordet när det ligger halvvägs borta på kollegans skrivbord eller klicka med musen när den ligger halvvägs ut genom fönstret. 
Doktorn skrev ut en jäkla massa herre-jössesmedicin och jag plockade ut två burkar à 100 piller samt en ask dubbelstarka voltaren. Tjoho. För att muntra upp mig tog jag en sushi i centrum. När jag kom hem var asken med voltaren spårlöst försvunnen. Jag hade kastat i mig en till sushin för att liksom komma igång ordentligt med mitt pillerpoppande - aha...tänkte jag, den ramlade ut på sushi-stället. Men när jag ringde och kollade; ingen pillerask. Nähä... Mataffären då? Näe, inte där heller. Eftersom den var på recept och mitt namn stod på; kanske kanske hade någon snäll människa lämnat in den på apoteket? Nä. MEn vad farao, liksom!! Var är min voltaren?? Efter tre dagar gav jag upp och köpte en receptfri halvstark ask volaren. Morgonen därpå (dvs i morse) kom Humlan upp, med stövlar och jacka på och frågade: "Mamma, är den här din? Den låg i min stövel..." Jaa-HAAAAA... påsen stod på kistan i hallen, påsen välte, asken ramlade ut och hamnade i Humlans stövel. Där borde jag ju ha letat, eller?
Heh. 
Så nu hets-äter jag voltaren, magen är stum och konstig. Jag fick ett anfall av ohejdat sötsug när jag kom hem och TRÖCK i mig en hel rulle center. Det  har jag inte gjort sen... nånsin. 
Jag är inte riktigt frisk. Sen mådde jag därefter. Efter socker-chocken alltså. Dvs lite illa.

Imorgon åker jag till Oslo (med tåg - jag älskar att åka tåg) och kommer inte hem förrän på måndag. Det ska blir jättespännande och jag ser mycket fram emot att umgås med människor jag känner lite lite grann, människor jag känner lite mer och människor jag aldrig träffat förr. Därför måste jag nu gå och packa lite ansvarsfullt. I min fina nya röda weekend-väska som jag fick av mamma i födelsedagspresent.
 
I övrigt har veckan var ... kärv. Gråtande nyblivna änklingar, pappersexercis bortom rim och reson samt en hemsk massa mer papper. Och ont i axeln.

Packa var det, ja.