Yrkeskvinnan funderar på annat än hunden en stund
Bloggosfären funderar jag på. Bloggvärlden. Vad är det, liksom?
Jag får en känsla av att den ibland blir lite självgod. Att den tycker sig mer genuin och äkta och på riktigt än traditionella media eftersom den är så nyckfull och ny. Men kom igen...styrs inte bloggvärdlen av det gamla vanliga? Nämligen "knäck koden" och "känn rätt människor". Länka till rätt människor, läs rätt bloggar, tyck hit och tyck dit...
Det ÄR skitintressant allihop, visst är det det. Hur bloggvärlden har kommit att betyda så mycket...samtidigt som det liksom inte är så enkelt. Personligen har jag dålig koll på bloggar. De jag läser är folk jag redan känner och som jag nu får se en annan sida av.
Jag blir lite lite beklämd av att det är så många bloggar som verkligen bara är dagböcker på nätet. Som beskriver din vardag och publicerar bilder på de senaste klädinköpen osv osv. Samtidigt, vad är det jag själv sysslar med? Beskiver min vardag och publicerar bilder på mina grytlappar och min hund. (Heh. Jag har en hund....)
Samtidigt när jag imponeras av och blir lite avundsjuk på t ex min syster många besöker, då hinner jag tänka: "Hjälp. Skulle jag ens vilja ha så många besökare? Bara för att, liksom. Har jag så mycket att erbjuda? Vad är det jag vill säga om nånting? Vet fasen..."
Min syster och mången anna bloggare värd namnet är ju journalister, gubevars. Det är jag också i bemräkelsen publicerad och "har fått betalt" MEN det var rätt länge sen och jag är inte utbildad utan bara...ambitiös?
När jag funderar på bloggar känner jag mig gammal. Igen. Jag känner mig gammal eftresom det är ett medium jag inte behärskar och för att jag är lite lite för trött (och oengagerad) för att lära mig.
Så jag skriver för långt, för osammanhängande och trasslar vidare. Kanske för det ändå det goda med sig att jag rensart systemet på stora mängder navelludd som annars skulle dragit ner skärpan på min kommande stora roman. (Va? Stor roman? Ska jag skriva en sån...???)
Vem vet. Samtidigt som jag, på samma sätt som jag suckar över "det finns för många bloggar", suckar över "det finns för många böcker - ska jag verkligen skriva en jag med?"
Det ger sig.
Nu ska jag koka kaffe.
Hunden sov i sin hage, fridfullt, hela natten! Seger!
Jag får en känsla av att den ibland blir lite självgod. Att den tycker sig mer genuin och äkta och på riktigt än traditionella media eftersom den är så nyckfull och ny. Men kom igen...styrs inte bloggvärdlen av det gamla vanliga? Nämligen "knäck koden" och "känn rätt människor". Länka till rätt människor, läs rätt bloggar, tyck hit och tyck dit...
Det ÄR skitintressant allihop, visst är det det. Hur bloggvärlden har kommit att betyda så mycket...samtidigt som det liksom inte är så enkelt. Personligen har jag dålig koll på bloggar. De jag läser är folk jag redan känner och som jag nu får se en annan sida av.
Jag blir lite lite beklämd av att det är så många bloggar som verkligen bara är dagböcker på nätet. Som beskriver din vardag och publicerar bilder på de senaste klädinköpen osv osv. Samtidigt, vad är det jag själv sysslar med? Beskiver min vardag och publicerar bilder på mina grytlappar och min hund. (Heh. Jag har en hund....)
Samtidigt när jag imponeras av och blir lite avundsjuk på t ex min syster många besöker, då hinner jag tänka: "Hjälp. Skulle jag ens vilja ha så många besökare? Bara för att, liksom. Har jag så mycket att erbjuda? Vad är det jag vill säga om nånting? Vet fasen..."
Min syster och mången anna bloggare värd namnet är ju journalister, gubevars. Det är jag också i bemräkelsen publicerad och "har fått betalt" MEN det var rätt länge sen och jag är inte utbildad utan bara...ambitiös?
När jag funderar på bloggar känner jag mig gammal. Igen. Jag känner mig gammal eftresom det är ett medium jag inte behärskar och för att jag är lite lite för trött (och oengagerad) för att lära mig.
Så jag skriver för långt, för osammanhängande och trasslar vidare. Kanske för det ändå det goda med sig att jag rensart systemet på stora mängder navelludd som annars skulle dragit ner skärpan på min kommande stora roman. (Va? Stor roman? Ska jag skriva en sån...???)
Vem vet. Samtidigt som jag, på samma sätt som jag suckar över "det finns för många bloggar", suckar över "det finns för många böcker - ska jag verkligen skriva en jag med?"
Det ger sig.
Nu ska jag koka kaffe.
Hunden sov i sin hage, fridfullt, hela natten! Seger!
Kommentarer
Postat av: Rosengeranium (Parkettodlaren)
Men håll med om att det är skoj att skriva! Tack vare bloggandet kan man ju få litet läsare utan att behöva vänta på den stora Publiceringen (tm). :)
Har själv slutat försöka få överblick över blogosfären - den är inte enhetlig för fem öre och det verkar finnas fler bloggar än människor på vår jord. Numer läser jag bara bloggar jag tycker är roliga - känn dig smickrad :)
Trackback
