Yrkeskvinnan är trött, arg och grinig

Jag är trött.
Varför är jag trött?

Tja, bl a för att jag:
- lekt fembarnsmorsa i nästan två veckor.
- inte alls kunde ha halva veckors semester eftersom folk dör även när jag ska ha semester och det bara är att bita ihop och jobba på... 
- tycker att människor är konstiga och svåra och både förutsägbara och oförutsägbara
- har bäddat ur och i fyra sängar, tvättat alla kuddöverdrag i soffan (hunden och alla barn har lortat ner den dagligen i ett halvår - det var liksom dags...), hängt och vikt tvätt och LIK FÖRBASKAT är det inte klart
- tycker det är skitjobbigt att hålla diet
- tycker om mitt jobb men ändå är sjukt frustrerad av bristen på feedback och uppskattning

Och så exploderade i jag halvt omotiverad ilska över saker som jag knappt kan påverka...eller jo, det kan jag ju men det är knappt att jag tycker det är värt det....och det där blir ju ingen som läser det klok på...

(Det kan inte vara sunt att vara så här hämmad.)

I alla fall. Grinig är jag också. Det här med dieten som jag försöker hålla, och svårt är det - det är GI som jag nu prövar på. Jag har inte ätit en frukostmacka på två veckor AND IT'S KILLING ME... Nä, egentligen inte, det är mer det här hur man ska hantera en hembakt hallontårta på jobbet, eller hur man hanterar akut mellanmålsbehov när man inte har kylskåpet i närheten. Jag menar, jag tycker jag inte gör nåt annat än knaprar casewnötter och camembertost (det är säkert fel med den där osten, jag får läsa på igen...) Och till råga på allt har jag fått skruttig HY i ansiktet. Jag som brukar få höra att jag är len som en bebis i nyllet...ja, av de få utvalda som får peta mig i nyllet that is. *suck*

Men skam den som ger sig. Jag ska försöka en vända till och nu ska jag desutom verkligen köra helnykteristiskt. Det är tydligen nästan nödvändigt säger de som vet.

Spanjorskan åkte idag. Hon lämnar landet tidigt imorgon bitti. Alla barnen har deppat lite lagom och påpekat att de saknar henne och att det känns tomt. Gulligt.

Grinig är jag också... Människor. De är så svåra. Bah. Humbug. Jag tror jag ska blir eremitkrabba när jag blir stor. Liten. WHATEVER.

Vill ni se en bild på mitt jobb?

 



Sånt här sysslar jag med. Dagarna i ända. I am still a lot more normal than I should be.

Jag ska sluta sura. Eventually.

Kommentarer
Postat av: Rosengeranium (Parkettodlaren)

Strunta i GI och räkna kalorier istället. Då får du äta vad du vill - om än i mindre mängder. Jag har inte riktigt kommit igång själv än, men jag misstänker att det är ohemult lätt när man väl kommit över tröskeln; kaloriinnehåll står ju på varenda vara numer...



Välkommen tillbaka, förresten! Nu väntar jag bara på en bild på kylskåpet :)

2009-08-17 @ 21:49:19
URL: http://parkettodlaren.blogspot.com/
Postat av: Julia

Ser rätt dött ut, ditt jobb. Vad är det du arbetar med?

2009-10-11 @ 01:53:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0