Yrkeskvinnan ligger lite efter

...på många områden men i alla fall.

Helgen var lång. Likaså promenaden vi tog till och från centrum, hela högen, med omväg runt ett villaområde samt en liten avstickare till en kyrkogård för att titta på ljus, blommor och gravar. Det var fint. Fast det kändes lite som att "jobba-på-en-lördag" för mig. Med familjen i släptåg dessutom.
Mest imponerande var herr Minsting som väsnades våldsamt sista fem minutrarna innan det blev fika, och som sen klarade av att både leka i park OCH går de knappa två kilometerna hemma. Med brutal uppförsbacke åp slutet. Heja herr Minst.

Sen dess har jag jobbat och varit på min egen kyrkogård och konstaterat följande:
- Det var väldigt kallt  och mina tår höll på att frysa av.
- Mossa kan framkalla ilska och omotiverade fotsprättningar hos äldre herrar
- Barrträd är en styggelse varhelst de växer förrutom i skogen

Jag hälsar på mitt gamla jobb och det är trevligt.

Jag flyr min familj och äter middag med väninna. Det är fantastiskt.

Jag ska blogga mer.
Det ska jag verkligen.

Kommentarer
Postat av: sara

Ja! Blogga mer!

2008-11-05 @ 20:50:25
Postat av: Mona

Jag älskar din blogg, och ska bli bättre på att kommentera när jag är hä roch läser.



I love att fly familj och äta babbelmiddag bara så där!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0