yrkeskvinnan

Fredags: Jag följde med maken till hanses jobb. Sen satt jag på hans rum och passade min omkopplade telefon, läste Philip Pullman och stickade.
Sen när han ÄNTLIGEN var klar med lussande, och personalgullande, åkte vi till Farsta centrum och julklappsmeckade i sisådär 4 timmar. DVS vi inledde med sushi, och efter ca två timmar var vi tvungna att styrka oss med fika. Sen var vi så möra att...kollapsen var nära. Jag har lite ont i benen fortfarande. Och inte för att mina otäcka barn läser här men jag vågar inte chansa och berätta var de f i julklapp, det får jag berätta senare. Men hualigen vilka snälla föräldrar våra barn har, säger jag bara.
Nånstans i andra halvlek ringdes det hemifrån och det var fullt slagsmål. Mellan våra civiliserade döttrar om vem som skulle vara Lucia när de skulle lussa för oss lördag morgon. Vi förklarade utan pardon att vi betackades oss för Luciauppvaktining som föregicks av våld. Därför "slapp" vi lussande på lördagsmorgonen.

Lördag: Vi slappade och slappade tills det var dags att skkjutsa flickor till Lucia-rep. Det var bara det att Divan hade hormoniella rubbninga och en uppstudsig pubertet att hantera och därför slutade det med att hon stoppades i säng eftersom hon bara grinade, hade ont i magen och deppade i största allmänhet. Rödgråtna tärnor gör ingen glad. Humlan fick lussa själv. När vi sen efter att ha småhandlat tillsammans med pojkarna kom till kyrkan för att lyssna och titta på luciatåget - då är det fullsatt! Va?? Men vi har ju ett litet barn som ska sjunga!! Vi fck inte komma in. *morr*
VI hann som tur var haffa barnet och fick förklara som det var. Maken åkte sen tillbaka en och en halv timme senare till andra lussetåget. Jag morrade en del över den taffliga planeringen men men.

Idag har vi bakat pepparkakor och lussebullar med grannarna. Jag har drabbats av trötthet och spleen, vilket ledde till skippad tennis samt 2 timmar i badkaret.
Jag överväger att gå i ide. Mumintrollen, de vet hur man gör.