yrkeskvinnan

... i bemärkelsen att jag idag gjorde något för allra första gången i mitt liv. Och jag ska dock fylla 35 år. Jag hade läkartid imorse och jag kommer imorgon, möjligen på fredag att behöva gå dit igen och de kommer stjäla mängder av mitt fattiga blod. Därefter drällde jag i mitt centrum som jag dock är rätt förtjust i. Detta gjorde jag tills hungern kom över mig - fast innan dess hann jag köpa gummistövlar till mitt barn - och DÅ. Då hände det. Det som gör att jag numera är en NY SKAPELSE. Typ.

Jag gick in på den lokala thai-asian-takeawayen, väntade på min tur och beställde en...

SUSHI!!!

För första gången i mitt liv. Alldeles själv. Jatack, miso-soppa också, thank you very much. Och det var SÅ GOTT.



SMASK!!! Jag är numera en kvinna som äter sushi. Och det är gott. Och jag satt där och bara mös hela sushin (6-bitars) igenom och tänkte för mig själv "om de bara visste att här sitter jag och förvandlas till en ny skapelse..." Eller nåt sånt.

SÅ GOTT.

Sen satte jag mig och drack kaffe och pratade i telefon på torget, alltmedan det mulnade och jag undrade om jag skulle på regn på mig.
Sen började jag läsa en bok som jag hoppas ska förändra mitt liv eller nåt. Jag gjorde små understrykningar med orange penna....och jag ska erkänna att jag rökte en halv cigg. Som tur var var den bara halv-god vilket innebär att det kommer dröja tills jag röker igen. Anyhoo, något bord bort satte det sig en man som också plockade fram en bok och började läsa. Efter tag tände även han en cigg. Han måste ha haft ett väldigt vardagligt utseende för jag minns det inte särskilt väl. Det jag minns är att han lästa nåt av Paasolina (som min goda granne hävdar är oerhört bra) men jag kunde inte se vad. Och precis när jag skulle gå började han först le, sen fnissa och till slut satt han och liksom småskrattade för sig själv ner i sin bok. Varvid jag också log stort. Jag gillar sånt. Det gör mig glad och bidrar på nåt sätt till världsfreden inbillar jag mig. Oförställt fniss.
 
Jag borde kanske läsa Paasolina?

Vad mer? Mycket annat mer. Som inte lämpar sig i blogg form. Men jag säger som så; jag är välsignad med goda människor i mitt liv, jag bryr mig mycket, jag anstränger mig, min ena dotter går i sömnen och jag hoppas kunna hjälpa där jag kan.

Det är dags att lägga ner verksamheten för idag. Det finns så mycket att göra...så många filifjonkor att hälsa på.
Världen - det är där jag bor.            -           Just nu. /Mumintrollet