Yrkeskvinnans yrke

...är ju antagligen nånting man borde kommentera om man nu är yrkeskvinna. Eh ja. Jag har inget yrke - vad är ett yrke - jag har ett nytt jobb som består av att administrera och förvalta en liten del av en kyrkogård. Än så länge går jag parallellt med den dam vars jobb jag ska ta över, och det är ju tur det. Idag har vi klistrat fast bokstäver på gravstenar, dokumenterat befintliga gravplatser, funderat tillsammans över diverse rododendronbsuskars placering samt deras vara eller icke vara alternativt förflyttning, samt tittat på Gunnar och Lilli Björnstrands grav. (Jag vinkade lite åt min bästis pappa också - han vilar i närheten.)

På nåt sätt är allt detta väldigt symptomatiskt - det känns som en väldigt naturlig fortsättning av min något märkliga karriär. Jag skriver en lista (som på intet sätt ska behandlas som ett CV eller ens en rekommenderbar yrkesbana):

Mina kneg genom åren:

- Sommarbarn på Stockholms universitetsbibliotek - vilket i praktiken innebar att "dra" böcker, dvs flytta böcker hyllmeter för hyllmeter åt nåt håll. När jag jobbade nere i katakomberna, förlåt, arkiven, brukade jag ibland klättra upp längst upp på de ca 2,20 höga bokhyllorna (det gick, de var stadiga i metall, jag var ung, dum och trött) och så SOV jag där en stund... Detta när jag inte gjorde det jag skulle alternativt fastnade i nån gammal spännande dammig lunta.

- Garderobiär och pubbiträda på Reginateatern - vilket innebär att hänga in rockar, dela ut nummerbrickor och kassera in 5 pix per rock (det var billigare förr) samt sen dela ut alla rockar vad det led och allmänt hålla ordning på dem. Alltid jobbigt när det var mycket väskor som skulle märkas m klädnypor ...samt att alla pengar förvarades i en kakburk. När jag sen fick stå i puben käkade jag för mycket kakor och sen upptäckte de att jag var minderårig och inte ALLS fick servera lättöl på fat. Hä.

- Sekreterare på GLA kartor. Oerhört skoj. Eller nja. Det fanns inget internet på den tiden så min kompis och jag roade oss med att FAXA lustiga saker till varandra på våra respektiva firmors brev/faxpapper. Hu så busigt. Jag brukade sen mest öppna post, ta så lång lunch jag tordes, förskrämt hålla ögonen på telexmaskinen som hostade till en gång på hela sommaren (detta var ett sommarjobb), vika pappersbåtar, fläta gem...tja, vad gjorde jag mer? Övade körstycken.

Sen blir det lite diffust och många av min jobba gick omlott och samtidigt, men jag har alltså också gjorde följande:

-Varit barnflicka i två familjer, med sammanlagt fem barn som jag tyckte mycket om.

-Stått i skivaffär och rekommenderat skivor, tagit betalt för skivor...och kokat kaffe. Skrev på nån odödlig roman gjorde jag säkert också.

-Stått i Akademibokhandeln på Odenplan - oj vad många kändisar jag såg där. Hrm, jag är inte så mycket för namedropping men det fanns en och annan som var mycket trevlig, en och annan som var mycket OTREVLIG och en och annan som....bara gjorde mig nervös. Se där, jag namedropppade inte alls.

-Stått i liten bokhandel på söder och fått seriös ågren över hur oprofessionellt en del verksamheter sköts (det är bättre idag) samt försökt få till nån slags marknadsföring för stället. Det gick så där.

-Varit extralärare i en mellanstadieklass samt också varit personlig assistent till en liten tjej - hjälp vad det slet på mig. Jobbigt jobbigt och kulturkrockarna stod som spön i backen. Dessutom var jag på smällen då.

-Suttit i receptionen på litet spetsigt outsourcingföretag och lärt mig oändligt mycket mer än bara att sitta i reception. Det var löjligt lärorikt.

-Undervisat horder av knöliga kids på råddig förortsskola under ett år. HU, så tungt. Efter en halv första arbetsdag ringde jag hem till min man och frågade hur stor katastrof det var om jag sa upp mig direkt... Det gjorde jag nu inte, jag stod ut, höll ut, växte flera meter, blev en otroligt mycket tuffare böna....och så blev jag på smällen igen.
 
-CHEF. Jag jobbade i fem år som chef i litet ungdomsförbund. Eller nja, jag var mammaledig också (jag blev ju på smällen IGEN mitt i alltihop) och sen var jag sjukskriven i två omgångar eftersom krävande yrkesliv, barn, man, företag, ideellt engagemang och obearbetade barndomshangups började göra sig påminda. Så totalt sett kanske jag chefade i 3,5 år. Typ.
Och nu - efter studier och en magisterexamen - är jag alltså förvaltare av en kyrkogård.

Är cirkeln sluten nu?

Kommentarer
Postat av: Julia

Alla cirklar sluts med döden, så det kanske den har?

2007-09-20 @ 18:14:02
Postat av: Mona

Ååååå, vilket härligt bagage du har när det gäller yrkeserfarenheter. Värsta tuffa coctailen.
Här om dagen när vi dansade loss till Simon and Garfunkels konsert i central park (vi dansade alltså till en dvd) nämnde Mr bejbi i förbifarten att du minsann skrivit ett gediget arbete om de fagra herrarna. Då dansade jag lite extra skojigt och kände att du nog är den tuffaste människan jag hört talas om. En hel flock med kids, äkta man, skojig, snygg, begåvad, studerat intressanta saker, värtsa yrkeskarriären o.s.v. Ja, och så som en liten maräng på alltihopa ett arbete om S & G. Lovely.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0