yrkeskvinnan

...efter en ganska så lång helg på landet - och det var väl rätt så ok. Jag kan inte för mitt liv bestämma mig om det här kommer att bli alldeles lagom, för mycket, dödtrist (definitivt inte alldeles underbart), eller halvokej eller vad. Men det kanske är för mycket begärt efter en dag. Efter tre timmar höll huvet på att ramla av, så då tog jag mitt pick och pack och åkte ut till den andra arbetsplatsen. Kyrkogården. Ähäm. Jag får berätta mer om det här en annan gång tror jag.

Just nu kom 50% av barnaskaran hem - de 50% som sjunger i kör - och de sitter nu och moffar i sig en matsäcksmiddag som de egentligen skulle ha moffat i sig på själva kören. Det var skivinspelning (wooow) och det gick så fort och bra att de nu redan är hemma. Men alltså inte hann äta matsäck. Divan tittade just hotfullt på mig och såg ut som att om hon kunde skjuta mig med sin banan så skulle hon göra det också. Detta eftersom jag konfiskerade det lilla godisinslaget i matsäcken (=energi-bar av nåt slag) som skulle vara extra-energi om det hade blivit väldigt tufft med inspelandet. Oh well.

Nu ska vi se - jag har (naturligtvis) handarbetat en massa i helgen. Check this out:

  Tofflor! Otroligt piffigt....

Det roliga var att jag hittade en orange virknål i plast - oklar i storlek - samt lite gammalt muggigt garn som jag tror att min salig svärfarmor hade att...jag vet inte, stoppa strumpor med kanske. Det blev tofflor!! Har ni sett så rart... MEN - sen började jag med det här:

 med det HÄR   som följd. Jag SÅG att det fanns en liten spricka men när jag började med dubbelt bomullagarn gav den upp. Jag skulle behandlat den med mer vördnad. Eller så.

Hur som; där satt jag med fina färdiga tofflor och dessutom de där vantarna...kolla:

 följt av  och så en gång till

Hur ska detta sluta? Tja, egentligen är det inte slut än, jag har alla erbarmligt tråkiga trådar kvar att fästa, men det måste göras.

MEN, nu över till dagens upprörda:
DN hade fjollat om din korsordssida igen. Jag hade en liten ond aning inför min frukostsudoku och mycket rikigt - de har geggat ihop de jättenära varann igen så att det inte finns några vettiga marginaler att kludda i!!! Fruktansvärt!
Vad gör man? De gjorde det en gång förrut och jag skrev genast och förklarade att det bara inte gick för sig...nä, jag tror jag körde nåt insmickrande om att deras sudokus är bättre än de i Svd samt att det bore ju underbart om det gick att få vettiga marginaler igen. Döm om min förvåning när denna osunda blandning av fjäsk och ödmjukhet gick hem och det inom två dagar fanns mer plats runt sudokusarna igen. Halleluja.
Nu får jag skriva dit igen, men motståndet är större den här gången - klart varför. Jag är rädd för att bli åthutade, kanske?

Voilà; min middag:


Ugnsbakade saker, gröna (eller nja, aubergine, röd papriak och rödbetor...inte en grön grej egentligen), plus couscous och gröna linser. Och lite salt. Löjligt gott. Fast snart tror väl folk att man är smygvegan eller nåt.

OCH tre väskor som jag önskar mig i födelsedagspresent. Kanske.
                                                  
Damig - men grönt är ju mysigt      Svart ÄR piffigt                                Och mönstrat; är det SÅ i somras...??

Jag kan inte mode. Jag kan inte inredning. Men jag ÄLSKAR handväskor. Om de inte är för dyra förstås.
Hon i affären märkte vad jag höll på med för mobilkameran hade knappt sagt "kliäck" så fnissade hon och frågade (from behind en hylla, så jag såg henne inte ens...) "Är du en väsk-spion?". Det tyckte jag var roligt.
VI fortsatte prata från varsin sida hyllan och jag fortsatte ta kort. Hon sa att det var ju förstås helt ok att tassa runt och ta kort i butiken. Heh. Och jag sa att hur ska de annars fatta vad det är jag vill ha. Va? Och hon höll med, jag menar, vad annars?

Nä, nu ska några saker upp på Tradera och sen är det FAKTISKT CSI. Faktiskt.