yrkeskvinnan

men planerar begravningar, har koll på gravstenar och dess lutningar, vet att griftefriden är strong i Sverige och att man inte får gräva upp varann hur som helst...eller ner för den delen.

Jag har firat min födelsedag - hurra för mig. Min man bjöd på kryssning och vi åt smarrig middag, drag aningens för mycket vin, romansade och sen dansade vi omkull. Eller snarare, JAG blev skamligen VÄLT av min drummel till karl. Som tur var är jag vig som en lemur och judobenägen när andan (haha) faller på så jag slog mig inte. (Här hävdar min svåger att vin i kroppen också gör den mjuk...ajj bägg jår parddon!!! Pöh!) Dessutom var det sjögång (johodå, även om uppfattningen om sjögång kan ha förvärrats av alkoholintaget) och - tja. Då gick det som det gick. Vi skrattade så vi tjöt. Sen fick jag ny parfym så nu luktar jag gott och nytt också, samt poppigt läppglans. Mannen fick sin första flaska luktvatten på år och dag så även han luktar blomma...jag menar, gran. Whatever.

Det var mysigt att åka bort. Min man är bäst.

Sen firade vi massor hela söndan mä släkten. Bitar av den.

Sen blev det svart.

Eller i alla fall grådaskigt.

Det är årstiden. Ålders-angsten - jag vet inte. Jag ger det två veckor, sen går jag till doktorn. Jag prövar också att självmedcinera. Med följande:
- Naturpromenader - god effekt. Sunt och andligen befrämjande.
- Alkohol - god effekt initialt. Men, ger ångest över eventuellt framtida beroende och nedkrökning.
- Skumme hälsokostpiller och kapslar på rötter och oljor - effekt ännu inte helt känd. Men liiiite märks det nog. Hälsokostaffärer är rena drug-dealers.

Igår fick jag lite lök (!?) min partner in crime och vi kom fram till att om vårt företag skiter sig måste vi bilda punkbandet (post-retro-neo-punk) LÖK OCH KNARK. Är inte det otroligt bra? Vår första platta ska heta "När jag kräktes i Rågsved"....

Entreprenörsgurun på VentjurKappföreläsningen igår började oförhappandes prata om GUD mitt i alltihop. Det gjorde oss a) förvånade b) glatt överaskade c) illa till mods... Alltså inte jag på det sista. Det var nån slags blanding av a, b och c. 

Nu kan jag inte sitta och blogga mer. Jag måste runda av och gå och klippa mig. Det är värre än att gå till tandläkaren tycker jag.

Peace!